För snart två veckor sen publicerade Rasmus Törnblom och Emil Eriksson, ledamöter av MUF:s förbundsstyrelse, artikeln ”Vårt nyårslöfte till medlemmarna”. Inlägget togs emot med minst sagt blandade reaktioner. Under denna knappt två veckor långa period har jag ett otal gånger fått frågan hur jag ställer till inlägget och kringdebatten och jag tänkte därför med detta blogginlägg klargöra mina åsikter.

Jag delar författarnas andemening…

Jag vill tydligt säga att jag är den första att instämma i artikelns andemening. Vi måste forma och driva politik som är relevant för dagens unga och som ger svar på de utmaningar som unga människor upplever i dagens Sverige. Jobb och utbildning är mycket viktiga frågor, och vår uppgift är och ska självklart förbli att vara en högst relevant röst för unga i Sverige.

…men inte synen på gamla filosofer…

Vad som retar mig, och många med mig, är den rökridå man lägger över de förslag och idéer som presenteras, genom att med ett enda stycke få hela artikeln på fall:

För vår del innebär detta färre grubblerier över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte – oavsett om de var poeter, filosofer eller författare.

27 ord av 494 som sätter igång aktiviteten rejält på Facebook, Twitter, bloggar, etc.

Om man läser artikelns inledning samt författarnas senare försvar av artikeln förstår man att detta gäller vad vi kommunicerar utåt och inget annat. Problemet är att det inte på något sätt motiverar varför man på ett så provocerande sätt tvunget behöver benämna gamla poeter, filosofer och författare ”döda gamla överklassgubbar”. Genom att göra det sätter man igång en onödig kvasidebatt som sedermera kommit att bli det diskussionen handlat om. Hade man erkänt att det var en blunder hade jag kunnat acceptera det, men genom att uttrycket tvunget ska försvaras gång på gång så köper jag det inte längre. Benämningen ”döda gamla överklassgubbar” är allt annat än en uppmuntran för de i förbundet som på något sätt är nyfikna på de gamla filosofernas verk. Upprördheten är ett faktum.

…eller ens problemformuleringen

Författarnas nyårslöfte är att fokusera på det som är relevant för ungdomar idag – skola och jobb, inte statsskick och antifeminism. Inte heller ska det grubblas lika mycket över vad gamla överklassgubbar tyckte och tänkte för några hundra år sedan. Samtidigt som jag instämmer i att detta är helt rätt fokus kan jag inte känna igen mig i bilden av att detta skulle vara ett speciellt aktuellt problem. Det senaste pressmeddelandet eller pratminuset som levererats från MUF:s förbundsstyrelse med högtravande dåtidsfilosofiska inslag, krav på statsskicksreformering och apostrofering av Locke, Hume eller Smith kan jag inte föreställa mig när det eventuellt skulle ha varit. Det var åtminstone inte under de 6 år jag varit engagerad. Detta, i kombination med att vår externkommunikation idag till stor del redan är fokuserad kring just skola och jobb, gör att hela artikeln blir ett tomt slag i luften. Det är inte ett problem idag, vilket gör att eftersmaken av artikeln inte blir något mer än bitterheten av artikelns nedvärdering av gamla tänkare.

Självklart ska vi vara relevanta

Moderata Ungdomsförbundets existensberättigande ligger i att vara relevanta företrädare för unga människor i Sverige. Självklart ska våra åsikter ta avstamp i unga människors vardag, och vi ska formulera svar på nutidens och framtidens frågor. Vi måste tänka i nya banor och våga utmana gamla föreställningar för att tackla problem som uppkommit under såväl socialdemokratiskt som borgerligt styre. Detta är dock på intet sätt oförenligt med att läsa verk av gamla filosofer och förstå sig på ideologier och dess betydelser. Våra stadgars första mening lyder som följer:

Moderata Ungdomsförbundets strävan är att vinna unga människor för den samhällsåskådning som Moderata Samlingspartiet företräder, vilken är en syntes av liberala och konservativa idéer.

Varifrån liberala och konservativa idéer kommer borde dock inte råda någon tvekan om: gamla filosofer. Ideologier och samhällsåskådningar är grunden för politiska partier och politiska ungdomsförbund. Det är lättare att ge sitt förtroende till företrädare vars politiska kompass är tydlig, så att man vet hur de kan komma att agera när helt nya frågeställningar dyker upp. Med dessa verktyg kan vi sedan forma relevant politik för Sveriges unga, kommunicerat på ett relevant sätt och som är enkelt och tillgängligt för alla.

Moderata Ungdomsförbundet är ett öppet, tillåtande och relevant politiskt ungdomsförbund, och här samlas människor med olika bakgrund, intressen, kunskap och syn på sitt politiska engagemang. Vissa av våra medlemmar samlar inspiration i gamla filosofers verk, vissa genom orättvisor som visar sig i deras vardag. Oavsett hur och varför man väljer att engagera sig har vi alla en gemensam strävan efter ett bättre Sverige, och genom våra många olikheter och vår stora mängd medlemmar kan vi ta fram de främsta och mest relevanta förslagen för hur vi kan göra Sverige till ett bättre land att leva i. Det är detta som är styrkan i Moderata Ungdomsförbundet, och det är detta som gör oss till ett starkt och självklart alternativ för Sveriges alla unga.

Mer läsning: Artikeln uppmärksammas av Axessmothugg på SvD:s ledarblogg, mothugg på Newsmill, Emil och Rasmus försvarar sig på Newsmill, SvD-Daniel replikerar på Newsmill, Ida och Noria försvarar på Newsmill, Erik Persson ger perspektiv på Newsmill